Hamid har tappat bort sin pappa

Det är en gråregnig torsdagsförmiddag. Istället för att promenera till kundmötet tar jag därför rulltrappan ner till Tekniska högskolans tunnelbanestation. Tåget ska rulla in om fyra minuter och under tiden sätter jag mig på bänken och försjunker i min bok. Men snart blir jag avbruten av en burkig röst i högtalarna:

”Ett meddelande till Hamid, sju år, med brun jacka. Hamid, sju år, med brun jacka. Kontakta närmaste spärrexpeditör … (tvekan), alltså där du vanligtvis köper biljetter. Alltså Hamid, sju år, med brun jacka, kontakta spärrexpeditören eller någon som jobbar i tunnelbanan.”

För att få ett meddelande att gå fram behöver du anpassa det till mottagarna. Det gäller oavsett om du mejlar till en kompis, skriver en rapport i ditt arbete eller, som i det här fallet, ropar ut ett meddelande i tunnelbanan. I tunnelbaneexemplet skedde mottagaranpassningen under arbetets gång. Personen som ropade ut meddelandet insåg samtidigt som hon sa ordet spärrexpeditör att en liten sjuåring inte förstår vad det betyder. Hon räddade situationen så gott hon kunde, och förhoppningsvis förstod Hamid ändå vad hon menade. Ännu bättre hade det förstås varit om hon hade funderat igenom sitt budskap innan: Vad vill jag säga och till vem? Och sedan anpassat sitt ordval efter det.

Meddelandeutroparen gör dessutom ett annat klassiskt misstag: hon försöker rikta sitt meddelande till alla istället för en specifik person. Om hon verkligen hade riktat sig till Hamid hade hon förstås inte sagt att han har en brun jacka på sig – det vet han redan. Kanske borde hon istället ha riktat meddelandet till oss vuxna på perrongen istället? Då kunde det ha låtit så här:

”Ett meddelande till samtliga resenärer: Hamid, sju år, har tappat bort sin pappa. Hamid har mörkt, kort hår, brun jacka och blåa byxor. Om du ser Hamid ber vi dig hjälpa honom till närmaste spärrexpeditör.”

Du som vill nå ut med ditt budskap behöver alltså svara på två frågor innan du skapar ditt meddelande: Vem riktar jag mig till? Varför? Därefter anpassar du meddelandet efter det.

(c) Jenny Forsberg (Nå ut med ditt budskap)

Nå inte ut med ditt budskap

Vill du vara säker på att budskapet inte når fram?
Du har säkert sett dem, de där texterna som är så krångligt skrivna att ingen orkar läsa dem. Vill du själv lära dig att skriva så? Här får du hela listan med vattentäta tips på hur du gör dina texter riktigt svåra att ta sig igenom:

1. Bry dig inte om vem som ska läsa texten. Utgå från dig själv så blir det säkert bra. Den som inte förstår får läsa på bättre.
2. Skriv gärna om läsarna istället för till dem. Undvik direkt tilltal till varje pris.
3. Strunta i rubrikerna. Om du nödvändigtvis måste ha med rubriker kan de gärna vara intetsägande av typen Övrigt. Låt aldrig rubriken bestå av mer än ett ord.
4. Tala inte om vem som gör vad. Krydda gärna din text med passiva verb, sådana som slutar på s, till exempel Vad som är en rimlig tidsram för det enskilda samrådet ska kommas överens om med det land som berörs eller Om en ansökan avser forskning ska bilaga x bifogas.
5. Använd så krångliga ord du kan. Lite byråkratspråk piggar upp. Skriv gärna meningar som Utensiliesaneringsverksamhet bedrivs i sektorn för matberedningsfunktionen när du menar Pappa diskar i köket. Och några erlägger, erhåller och föreligger är bara trevligt.
6. Berätta hela bakgrundshistorien innan du kommer till själva budskapet. Beskriv allt i kronologiskt ordning. Läsaren är säkert intresserad av hur allt började. Om de verkligen vill veta det viktiga så kommer de att läsa ända till det viktiga i slutet av texten.
7. Berätta allt. Varför välja vilken information som ska vara med när du kan berätta allt? Läsarna får själva sålla om de inte är intresserade.
8. Läs inte igenom texten när du har skrivit den. Kom ihåg att du är ofelbar. Och om du skulle ha skrivit något fel så förstår säkert läsarna vad du menar ändå.
9. Förkorta så mycket du kan. Nöj dig inte med de vanligaste förkortningarna som t.ex. eller m.fl. Allt kan förkortas. Använd gärna era egna interna förkortningar – läsarna lär sig snart vad de betyder.
10. Slå aldrig upp hur ett ord stavas eller vad det betyder. Du vet bäst! Vet du inte är det bara att chansa.
Hur ser en text ut som inte når fram?
För dig som fortfarande gärna vill skriva texter där budskapet inte når fram kommer här ett par inspirationsmeningar att ta efter:

Om uppföljningen leder till upptäckten av att genomförandet av planen eller programmet resulterar i sådan betydande påverkan som inte tidigare hade identifierats, och detta i sin tur leder till att planen eller programmet ändras, kan en ny bedömning komma att krävas.

Även om vi för närvarande har en del pengar fonderade, torde dessa behövas mer än väl för att inte undergräva den framtida ekonomiska ställningen.

Vill du nå ut med ditt budskap istället?
Vill du hellre skriva texter där budskapet når fram till läsarna? Som ett första steg får du gärna fundera på vad som gick fel i de otydliga meningarna ovan och hur de kan bli tydligare.

Som ett andra steg kan du anmäla dig till distanskursen Nå ut med ditt budskap på Falkens författarskola. Jag som håller kursen heter Jenny Forsberg och är språkkonsult i svenska. I elva år har jag hjälpt företag och myndigheter att ta fram begripliga och effektiva texter. Nu delar jag med mig av mina kunskaper i den här kursen. Du är varmt välkommen om du också vill lära dig att skriva texter där budskapet når fram till läsarna.

(c) Jenny Forsberg (Nå ut med ditt budskap)

Jenny Forsberg bjuder på ett smakprov ur sin kommande bok

Jenny Forsberg som håller i kursen "Nå ut med ditt budskap" här på Falkens författarskola är även aktiv författare.

För två år sedan kom hon ut med boken "Tydliga texter" på Norstedts Akademiska Förlag.

Nu arbetar hon med en ny: "Den snälla företagaren". Här kan du läsa ett provavsnitt ur boken.