Här har vi lagt in den första lektionen från alla våra distanskurser.
Kurserna ligger i ordningen du ser nedan. Det är ganska mycket text så du får scrolla dig fram till kursen vars lektion du vill läsa.
Kom igång och skriv nivå 1, lektion 1
Kom igång och skriv nivå 2, lektion 1
Upptäck poesin! Lektion 1
Författarverkstad 1, lektion 1
Författarverkstad 2, lektion 1
Nå ut med ditt budskap, lektion 1
Ge ut din egen bok, lektion 1
Skriv om ditt liv, lektion 1
Skriva för läkedom, lektion 1
Skriva romaner för veckotidningar, lektion 1
Skriva journalistik nivå 1, lektion 1
Skriva journalistik nivå 2, lektion 1
_______________________________________
Kom igång och skriv nivå 1, lektion 1:
Kursens mål
Målet med kursen är att man ska komma igång med sitt skrivande och samtidigt få ett hum om skrivandets hantverk. Viktigast är dock att våga skriva, och att göra det.
Vid varje lektion ger jag övningar som hänger ihop med ämnet som tas upp. Men jag ger inte själva lektionen förrän i efterföljande lektionsdokument. Det betyder att de övningar du gör idag kommer jag att prata om i efterkommande lektion. Detta för att du inte ska tänka så mycket på vad det är du skriver, utan bara skriva på.
Det viktigaste av allt under de här sex veckorna är att du bara skriver på! Du ska helst inte lyfta pennan för att fundera utan bara skriva, vad som än kommer upp.
I "Kursbeskrinving " kan du läsa mer om kursen upplägg.
Medel
Mail
På den här kursen använder vi oss framför allt av mailfunktionen. Du får början av en mening för varje vardag, som du ska fortsätta skriva på. Meningarna ligger i huvudkonferensen, du hittar dem i nedre delen.
Skriv dessa "mailtexter" utan uppehåll, utan att fundera, i fem minuter. Skriv dem direkt i mail till handledaren, sen skickar du iväg det. Redigera inte, rätta inte, spara inte för egen del. Din handledare sparar dina texter. Skaffa en äggklocka om du inte har! Vill du inte sluta skriva så fortsätt bara., men du måste skriva minst i fem minuter. Läs mer om detta i "Kursbeskrivning".
Handledarens adress är: kerstin.dahlen.sfr@folkbildning.net
Frågor
Vi använder oss av frågor i syfte att komma i kontakt med sig själv och sin kreativitet. Svaren på frågorna skickar du ingenstans, dem behåller du för egen del.
Övningar
Vi använder oss av övningar som hänger samman med skrivandets konst och får på så vis lite kunskap om själva hantverket. Till varje lektion kommer det övningar.
Det står efter varje övning om du ska skicka dem till handledaren. Mailadress se längst ner i dokumentet. Om du vill kan du också skicka dem till konferensen "Övningstexter", då får dina kurskamrater läsa dem.Glöm inte att skriva i rubrikraden vilka övningar det gäller.
Obs! Skicka övningstexterna inklistrade i mailet, alltså inte som bifogad fil (för att minska virus-risken).
Och här börjar nu lektion 1!
Många känner en stor längtan efter att uttrycka sig i skrift men är blockerade av olika orsaker. Man kanske aldrig har skrivit förut. Man kanske aldrig har vågat skriva men längtat efter det. Man kanske har skrivit en del utan att känna sig fri i skapandet. Man kanske har känt sig ensam, utan stöd. Man kanske har en inre röst som hånar och övertalar en att göra nytta istället. Om du känner igen dig i något av detta kommer du att få glädje av den här kursen!
Det finns givetvis personer som har direkt tillgång till sin fantasi och sitt skrivarflöde. De har inte någon inre röst som rackar ner på dem. Eller så har de det men struntar i den rösten, arbetar emot den.
De skriver massor men kan få problem med vad de ska göra med allt sitt material. Hur ska de få struktur på det, hur de ska begränsa sig? Är du en av dem tror jag att du också kommer att få glädje av den här kursen.
Johanna Wistrand (som har skapat den här kursen) beskriver sina erfarenheter så här:
"I många år led jag av dåligt självförtroende som blommade upp varje gång jag satte mig framför det vita pappret eller datorskärmen. Jag hade en stark längtan efter att skriva, men när jag så började så kom oron galopperande. Jag både grät av självhat och fick ont i magen medan jag skrev. Jag slängde ifrån mig pennan, gick ut på stan. Stängde av datorn. Men jag gav inte upp. Pennan togs fram igen. Papper efter papper fylldes på, sakta men säkert. Och nu har den här inre kritiska rösten faktiskt nästan försvunnit (han finns alltid kvar, men han är bra liten numer).
Vad tänkte jag då i dessa plågsamma stunder? Jo, detta:
-Men jag kan ju inte skriva! Vem tror jag att jag är?
-Vad pinsamt dåligt jag skriver, jag skäms!
-Detta lär bli beviset på att jag ska sluta drömma om att bli författare.
-Jag borde ägna min tid åt annat. Detta är patetiskt, omgivningen som troligen tänker att jag inte kan skriva har rätt."
Det är lätt att känna igen sig i Johannas tankar. Under arbetet med mina texter har jag ofta tvivlat och upplevt att det jag skrev blev medelmåttigt eller meningslöst. Liksom Johanna har du säkert lagt ifrån dig pennan någon gång och gjort något annat istället. Tänktt att "det går nog bättre lite senare, jag har ingen inspiration just nu". Men det blir inte alltid så. Man skriver några rader, granskar dem kritiskt och går och gör något annat igen. Till slut kanske man inte skriver alls. Det bästa är att sätta sig vid datorn och bara låta orden rinna ur sig, inte titta tillbaka på texten, bara fortsätta och fortsätta - då plötsligt kan man känna skrivlusten komma över sig!"Den inre kritikern" hör över huvud taget inte hemma i skrivandets första fas! Och den det är vad den här kursen handlar om: skrivandets första, lustfyllda fas!
Nu kan du - liksom Johanna gjorde - skriva ner repliker du tänker om dig själv, repliker som drar ner dig i självtvivlan. Skriv gärna 3-4 repliker.
Sedan byter du ut alla ”jag” mot ”du”
Därefter skriver du en dialog där du pratar med din inre kritiska röst. Ta replikerna där du ändrat ”jag” till ”du” och använd dem som Kritikerns repliker.
Det kan se ut så här:
-Men du kan ju inte skriva! Men tror du att du är?
-Det är din åsikt. Alla tycker olika. Jag vet inte om jag kan skriva, men jag vet att jag tycker om, älskar att skriva. Du verkar må dåligt av att jag sitter här och skriver. Men vet du, det är ditt problem, inte mitt. Så nu låser jag in dig i ett ljudisolerat skåp sen slänger jag nyckeln i sjön. Sen får du sitta i din ensamhet där i skåpet och muttra och fäkta med armarna medan jag har en härlig skrivstund. Hej då!
Du kan alltså bemöta den Inre Kritikerns elaka dömande och se honom/henne framför dig och sätta honom/henne på plats. Se det som en övning i att vara hundra procent lojal mot dig själv och din längtan efter att skriva, hundra procent lojal mot ditt författarjag som behöver tas på allvar!
Gör gärna övningen flera gånger under kursens gång, om du tycker att du behöver det. Ta ett snack med Kritikern och visa vem som bestämmer.
Kritikern kommer utan tvekan att dyka upp med sitt fula tryne då och då.
På Kom igång &skriv 1 är det viktigaste att man hittar sitt flöde och att våga bara skriva på, våga uttrycka sig. Det är steg ett.
Sen kommer tvåan, om man vill föra ut det till andra: att förvandla materialet till något som läsaren kan ta emot.
Här håller vi oss till steg ett, men nosar lite på det som hör till steg två: själva hantverket.
Uppvärmningövningar
1)
Jag skriver mitt namn och fortsätter skriva efter varje bokstav. Meningarna ska hänga ihop logiskt sett men ge fantasin fritt spelrum:
Kan
Erik
Ringa
Sonja
Tills
Ingen
Nås?
Då
Andades
Hanna
Länge.
Erik
Nickade
Som du ser blev resultatet rätt tramsigt, men det gör ingenting. Huvudsaken är att du accepterar det som dyker upp. Gör samma sak med ditt namn och även din adress (utom siffrorna).
Om du vill fortsätta på övningen kan du skriva en galen/tokig berättelse utifrån dessa meningar som du fick ihop, under tio minuter.
2)
Fyll snabbt i de tomma raderna, utan att hinna tänka efter, i följande text:
Det kunde ha varit ________________
Det kunde ha varit ________________
Det kunde ha varit ________________
Det kunde ha varit ________________
Det kunde ha varit ________________
Men det var _____________________
3)
Samma sak här, fyll snabbt i de tomma raderna, utan att tänka efter för mycket:
Dikt 1
Förr……………………nu…………………
Igår…………………….idag……………….
Jag längtar efter…………………………….
Jag är lycklig över………………………….
Dikt 2
Alla………………bara…………………..
Men jag……………………..
Och…………………………..
Därför…………………….jag.
Och du?
De här tre övningarna kommer från Annika Burholms bok ”Den åttonde dvärgen – en bok för skrivare som söker sina historier”.
Desa uppvärmningsövningar ska du inte skicka till mig.
Övningar som förklaras i nästa lektion
1:1
Föreställ dig en sportbag. I den ligger vinglas i plast för utflykter, en metalllåda med lås och en tågbiljett. Skriv ner en berättelse utifrån detta, i jag-form eller i tredje person (hon/han), som du vill, helt fritt. Skriv i 7 minuter.
Skicka denna övning till mig.
1:2
Här nedan ger jag några exempel på typer:
Agrimony
Förträngning av onda tankar och inre oro bakom en glättig fasad, rastlös, dövar mentalt lidande med alkohol och droger.
Aspen
Kritisk hållning, övermod, ofördragsamhet, dömer andra utan minsta empati, arrogant, pedantisk.
Chicory
Dominans, härsklystnad, manipulerande, stark förväntan på uppmärksamhet och uppskattning, självmedlidande, martyrtendenser.
Honey-Suckle
Längtan till det förgångna, ingen förmåga att leva i nuet, hemlängtan.
Sweet chestnut
Extrem ångest, avgrundsdjup förtvivlan, har nått sin gräns, ser allt i svart.
Scleranthus
Osäkerhet, obeslutsamhet, skiftande humör, brist på balans, ”aprilhumör”
Water violet
Reserverad hållning, stolt tillbakadragenhet, överlägsenhetskänslor i isolerad enskildhet.
Du ska nu välja en av dessa ovanstående typer och beskriva
a) hur personen är klädd (skriv i högst 5 minuter)
b) hurdan väska personen har och vad som ligger i (skriv i högst 5 minuter)
c) hurdan bil personen har: hur den ser ut utvändigt och inuti. (skriv i högst 5 minuter)
Undrar du varifrån dessa ”typer” kommer?
Det var i en hälsokostbutik för några år sedan det fanns en broschyr om aromaterapi där olika människotyper och deras tendenser beskrevs. I broschyren stod det att om man valde vissa blomsteressenser så skulle de negativa tendenserna ersättas av positiva.
Skicka gärna denna övning till mig.
1:3
För några år sean fanns det ett meduim i Allas veckotidning som hade en spalt som hette "Fråga Hanna" . Dit kunde läsarna skicka in frågor för att få svar om framtiden.
Här är några av dem:
"Kommer vi att skiljas?
Jag är en kvinna på snart 45 år. Det känns som om jag står vid ett vägskäl. Jag är gift, men det är som om min man och jag drar åt varsit håll. Ingen av oss vill leva som den andra vill."
"Drömmer han om mig?
Jag är 38 år, gift och flerbarnsmor. Nu är det så att jag har starka känslor för en man. Han är Fisk, 44 år och antagligen också upptagen. Jag kan inte glömma honom. Eftersom jag inte törs fråga honom direkt om hans känslor för mig så hoppas jag att du kan se hur det ligger till och samtidigt hjälpa mig att forstätta gå vidare. Kommer vi att träffas igen?"
Du ska välja en av dessa insändare och föreställa dig vad personen ifråga
a) äter till frukost (skriv i högst 5 minuter).
b) har för sovrum. Hur ser sängen ut? Smal? Bred? Bäddad eller obäddad? Finns överkast och prydnadskuddar? Hur ser de ut? Gardinerna? Vad hänger på väggarna? Vad ligger på nattduksbordet/nattduksborden? Om det är tidningar och böcker, vad är det för tidningar och böcker? Titlar? Vad ligger under sängen? Vad finns på fönsterbrädan? (skriv i högst 10 minuter)
Skicka gärna denna övning till mig.
Kurslitteratur
Här är några böcker som handlar om att hitta flödet, sin skrivande källa. Jag tycker dock inte att du ska läsa dem under kursens gång, utan spar dem tills kursen är över. Böcker kan ha tendensen att ge skrivkramp, även om de handlar om hur man kommer loss…..
”Att skriva” av Stephen King,
”Öka din kreativitet” Av Julia Cameron ”
”Låt din kreativitet flöda” av Julia Cameron
”Skriv med kropp och själ” av Natalie Goldberg.
Du kan läsa om de böckerna och andra böcker på den uppdaterade Litteraturlistan i huvudkonferensen för Falkens författarskola
På listan står det också om ni kan beställa den på www.bokus.se samt vad boken kostar.
(c) Kerstin Dahlén och Johanna Wistrand
________________________________________
Kom igång och skriv nivå 2, lektion 1:
Hej och välkommen tillbaka!
Lektion 1
Övningar
1:1
Skriv en kort text på ca 1-1 ½ A4 (motsvarande) dubbelt radavstånd om hur du ska på date med en internetkontakt och beskriv hur det känns efteråt, när du kommer hem från mötet.
Skicka övningen till Kerstin
1:2
Skriv en lika kort text om ett gräl som vänder till att det grälande paret istället känner kärlek för varann.
1:3
I den här övningen ska du ta en titt i dina texter fråm ”Kom igång & skriv 1” och leta fram en mailtext med en tydlig huvudperson.
Du ska låta huvudpersonen, alltså den som texten handlar mest om, ta ett beslut under berättelsens gång och det beslutet påverkar berättelsen, vad som kommer att hända alltså.
Ägna gärna någon minut innan åt att tänka ut vad det ska vara för beslut och vad det kommer att leda till, sen sätter du igång att skriva utan uppehåll.
Skriv motsvarande 1,5 A4 sida dubbelt radavstånd.
Skicka övningen till Kerstin
Lektion 2:
Vändpunkt i en novell. Början, mitt och slut.
Att ha en inledning i en historia som sakta går uppåt mot ett klimax som innebär en vändpunkt för huvudpersonen och sedan tonar ner mot ett avslut kallas för anglosaxisk dramaturgi. Kurvan är mycket vanlig i filmberättelser. Berättelsen går mot sin högsta punkt och tonar sen ner. Det finns ett mått av problemlösning i den här modellen.
I noveller får det oftast inte plats med mer än en eller två vändpunkter. I en film kan det vara många små vändpunkter på väg mot den stora vändpunkten.
Vändpunkterna kan vara mycket tydliga eller ganska otydliga.
Man kan ju berätta en historia på många sätt. Detta är ett av dem, och troligen det vanligaste. Det finns de som påstår att modellen är manlig, att den påminner om mannens väg mot utlösning… medan en kvinnlig dramaturgi skulle vara mer cirkulär, utan något större klimax utan många små. Utan att man direkt löser ett problem.
I en novell i Hemmets Journal t ex står det helt klart vad en vändpunkt leder till.
Exempel:
Gabriella lade på luren. Hon kände sig jublande glad. Hon hade fått jobbet! De ville ha henne! Plötsligt var det som att alla bekymmer försvann. Det gjorde inget längre att hon inte lyckades på uppkörningen. Nu kände hon hopp om livet igen.
Vändpunkten här är telefonsamtalet. Det leder till att hon känner hopp igen.
Men i en novell av novellförfattarna Raymond Carver eller Ernest Hemingway är det klurigare. Där kan det vara upp till läsaren vad vändpunkten leder till, det blir en tolkningsfråga. Det framgår inte tydligt i texten. Du kan läsa en av Hemingways noveller här, den ligger i mappen Lektioner.
Övningar
Kom ihåg: Det handlar inte om att vara "duktig" här! Gör som förra gången: läs övningen, fundera en stund, anteckna om du vill, skriv sen rakt av.
2:1
Låt två olika personer mötas på spårvagnshållplatsen. De känner inte varandra. Något händer. Skriv en dialog mellan dem. Välj nedan vilket motsatspar de utgör (välj alltså ett par, t ex en som är spontan medan den andre är kontrollerad). Dialogen kan du göra så lång du vill, men skriv på den åtminstone i 5 minuter.
spontan - kontrollerad
stirrig - lugn
hungrig - mätt
snål - generös
långsam - snabb
Skicka övningen till Kerstin.
2:2
Välj ut en av personerna från övningen ovan som huvudperson i en längre berättelse och låta konflikten med motståndaren (d v s tjafset som uppstått mellan dem i dialogen i övningen ovan) leda till en utveckling hos huvudpersonen. Huvudpersonen förändras alltså på något sätt.
Skicka övningen till Kerstin.
2:3
Skriv en berättelse utifrån följande bild:
En kvinna står på en bro. Mellan hennes fötter står en väska. Solen håller på att gå upp.
Bestäm på förhand vem som är hennes motståndare::
En människa
Hon själv
Naturen
Samhället eller omgivningen
Maskinerna/teknologin
Gud
Något övernaturligt
Du väljer själv om du vill skriva i nutid eller dåtid, i första person singular eller i tredje person singular. Du ska inte skriva av bilden ordagrant, bara utgå från den.
2:4
Ta fram "Pälsen" av Hjalmar Söderberg och lusläs: hur många vändpunkter hittar du? Stanna till i texten så snart du kan svara ”ja” till frågan: sker det en förändring här (kan vara en mycket liten förändring inom personen). Leta alltså efter minsta lilla vändpunkt. Gör samma sak med "Att få sova" av Anton Tjechov.
(c) Kerstin Dahlén och Johanna Wistrand
________________________________________
Upptäck poesin! Lektion 1
Berättarperspektiv, tidsperspektiv och gestaltning
Berättarperspektiv
När man talar om prosatexter, talar man oftare om ett berättarpersepktiv- vem berättar det jag läser?- än när man talar om dikt. Men likväl finns det även i en stor mängd dikter karaktär och subject, positioner som dikten utgår från: ett jag, ett du, ett hon, ett han, ett hän, ett vi, eller namngivna personer, påhitta de och verkliga, djur eller människor... Vilka du väljer för att skriva din dikt, gör du av en anledning, omedveten eller medveten: att genom detta gestalta och förstärka vissa drag i dikten. Om man till exempel avser att med dikten skapa en känsla av närhet, kan man utgå från en stark röst eller blick, kring vilken man låter dikten röra sig, eller flera röster och blickar.
Att skriva i första person - Jag-form- kan bidra till en snabbare identifikation med personen i dikten. Friheten; ett Jag måste inte vara människa utan kan även vara ett djur, eller ett besjälat föremål som berättar. Upplevelsen av närhet till huvudpersonen blir stark, en obehaglig person skapar obehag när vi laser om denna utifrån ett Jag, en sympatsik kanske drar oss till sig utifrån samma position. Men om man utifrån detta Jag skapar en “osammanhängande” personlighet, kan det Jag som i andra fall förstärker en närvaro, nu luras med oss, spela med våra bilder av hur en människa hänger ihop.
Om att skriva i andra person, “Du-form” skriver Peter Gustav Johansson följande i "Det sjunkna alfabetet":
“Vad som händer är att berättarperspektivet förskjuts mot läsaren. På det direkta tilltalet ´du´svarar ett ´jag´och i läsarens fantasi blir de utbytbara. Det är alltså möjligt att identifiera sig med ett namnlöst 'du', men samtidigt infinner sig en upplevelse av distans, av att alltsammans sker en bit bort där ´duet´ blivit placerat. Just den distansen kan bli ett verkningsfullt medel i en skildring, där känslan av overklighet ska utgöra själva grundtonen."
Tidsperspektiv
Nutid ger ofta ett snabbt tempo. Man får en direktupplevelse. Dikter i nutid är ofta även skrivna i jag-form (som också ger en känsla av direkthet och närhet). Att skriva i imperfekt kan ge en större känsla av översikt och eftertanke, reflektion. Tempot blir inte lika snabbt som när man skriver i presens. Att skriva i futurum ger känslan av något förutbestämt, kanske siande, och rösten blir auktoritär: den berättar fdör läsaren vad som ska komma.
Du kan pröva att blanda olika tider i en dikt, så länge du har en känsla eller tanke med varför du växlar mellan flera tidsperspektiv. Var inte rädd för att experimentera!
Gestaltning
Att gestalta är ett sätt att skriva ”ekonomiskt”: att välja få detaljer för att beskriva en människa, ett tillstånd eller en plats Man behöver inte rada upp alla detaljer i en människas utseende eller i en interiör. Läsarens fantasi kan fylla ut resten, det får ju dessutom effekten att, liksom vid gestaltning, aktivera läsaren, ge läsaren egna bilder (på detta sätt är litteraturen ett unikt medium. Jämför t ex med dataspel eller film, där inga egna bilder skapas. Där matas vi istället med bilder).
Att skriva kortfattat ger också en annan rytm än när man är mer generös med orden, mängden text speglar på så sätt själva innehållet.
Stephen King har sagt följande om att vara sparsmakad:
”För mig är en bra beskrivning detsamma som att ange ett par, väl valda detaljer som står för helheten. I de flesta fall är dessa detalj er de första du kommer att tänka på”.
Anton Tjechov sa:
"När jag skriver litar jag helt på läsaren och förutsätter att han själv skall fylla i de subjektiva element som fattas i berättelsen".
Håller du med? Här följer ett exempel på en kortfattad dikt, av Ann Smith ur samlingen Kvad (2002)
Du var den jag såg
Du var mitt språk
I din närhet
kom orden med andetagen
och handen formade din bild
i luften
Du var den jag såg
och sången steg ur dina ögon
Motsatsen- att ge mer rikligt med detaljer, ord, bilder, tankar- innebär en annan sorts skrivande. Dikter fulla av intryck kan öka känslan av angelägenhet och närhet- att inte kunna sortera bland intrycken, att få mycket att ta ställning till. Om man exempelvis vill skriva en dikt som speglar ett kaosartat tillstånd, av många tankar.
Ett exempel på en flödande dikt, är denna dikt ur Åsa Ericsdotters bok Kräklek:
på ett tåg igen vi åker över broar och nästa hållplats är
alltid nya län der sedlarna blir blåa och kungarna blir
presidenter och dom regnar förbi mej människorna
skuggiga och blötare
men det går hål i mer än kronorna
duvorna som kuttrar på gatorna och skriken från tågen
om nätterna och så en morron när du går ner i metron
vid pigaralle utan att komma upp och sedan dess vet vi inget
om varann men telefonerna har inte gått att lyfta
dina hemligheter känner jag inte till och bara kanske åtta
nio gånger mot din kuk men det är dina himlar som slår
emot mej när vi byter på gare du nord och går hemåt
men halkar i löven på rue lamartine och river upp
kjolen glömmer paraplyt nånstans under bron det är dej
jag letar efter fast sju månader försent
blixten slår ner på spåret träden bryts itu och folk håller
på att brinna upp eller månförmörkelse eller vulkanut-
brott men jag glömmer springa och hjälpa det har slagit
ner häri också
att det var du att det liksom var du
hela tiden
Övningar
1:1
Hur uppfattar du de två dikterna i Lektion 1 utifrån deras form? Vilka tankar och känslor väcker de i dig? Tycker du att författaren lyckats med att förmedla något? Hur är längre eller kortare texter olika, förutom i längden?
1:2
Hur påverkar det din läsning att den andra dikten arbetar i talspråk och har små bokstäver samt inga punkter eller komman?
Skriv ner ett A4 med dina tankar runt detta.
Inlämningsuppgifter
1:3
Skriv en kort dikt där du använder många adjektiv när du berättar om miljö, föremål osv. Låt språket blomma! Beskriv dofter, färger och ljud. Om du inte har en idé om vad du vill skriva om, börja utifrån intrycken runt omkring dig, platsen du sitter på, lukter, färger, känslor i dig i denna stund...
1:4
Utgå från uppgiften ovan men stryk nu alla adjektiv och beskrivningar, men med käsnlan från din första dikt bevarad. Försök åstadkomma ett så renskalat språk som möjligt, så kortfattat som du kan men för den delen inte tomt. Vad händer med dikten?
Tänk på:
Vilka är styrkorna/svagheterna i din första text respektive din andra, i det korta och långa formatet?
(c) Sara Hallström
________________________________________
Författarverkstad 1, lektion 1
Om flödesskrivning
Det allra viktigaste med att skriva är att skriva. Sitt inte och tänk efter för länge – skriv istället! Många tror att man måste ha inspiration för att kunna skriva, det vill säga att man plötsligt fylls av härlig skaparlust som gör att man bara måste rusa till skrivbordet. Men de flesta av oss som skriver har lite svårt för att drabbas av den känslan och i väntan på den inspirationen blir man dessutom oftast bara sittande. Det finns ju så mycket annat att göra: diska, promenera, fika. Så istället för att vänta på inspiration: fatta pennan och SKRIV!
En bra metod för att komma igång är flödesskrivning. Den används både av nybörjare och av etablerade författare. Flödet är både ett sätt att skriva texter för skojs skull, och att bygga vidare på noveller eller till och med romaner.
Flödesskrivning innebär att man inte tänker efter först, utan att man sätter sig vid pappret/datorn och gör som när man var liten: LEKER! Även om du känner dig uttråkad när du börjar, så gör själva flödet att du faktiskt får någonting skrivet, och det i sig föder skrivarlust. Flödesskrivning är inte unikt för novellskrivande, det är en metod som går att använda när man skriver noveller, kortprosa, romaner, till och med poesi. Det handlar om att komma igång, att ha lust att skriva.
Hur gör man då? Jo, sätt dig framför datorn. Invänta inte inspirationen utan skriv direkt ner den första tanken som dyker upp i ditt huvud. Fortsätt sedan skriva ner nästa tanke, och nästa, och nästa. Det viktigaste med flödesskrivningen är att INTE SLUTA SKRIVA! Pennan/tangenterna får alltså inte stanna upp ens ett ögonblick! Även om det innebär att du sitter och skriver en och samma mening om och om igen i fem minuter, eller mer. Till slut lossnar det, om inte annat för att du blir så uttråkad på den där meningen att du hittar på något annat! När man flödesskriver FÅR man inte stanna upp och tänka efter om det man skrivit är ”bra” eller ”dåligt” – skriv bara vidare!
Såhär beskriver författaren Natalie Goldberg flödesskrivandet i sin bok Skriva med kropp och själ:
”1. Håll handen oavbrutet i rörelse. Gör aldrig uppehåll för att läsa igenom det du skrivit.
2. Stryk ingenting! Låt bli att redigera texten under själva skrivandet. Även om du ångrar någonting du skrivit, låt det stå kvar.
3. Strunta i stavning, skiljetecken och grammatik. Sånt går alltid att rätta till efteråt.
4. Släpp kontrollen helt.
5. Tänk inte! Strunta i logiken.
6. Ta ett strupgrepp på ämnet. Om det dyker upp en association som verkar skrämmande, väj inte för den.”
Övningar
1.Ta ut en bok ur din bokhylla, slå upp den och peka på en sida. Skriv ner den mening du pekar på och fortsätt på den genom att flödesskriva utifrån den i tio minuter.
2. Skriv en kort presentation av dig själv. Här behöver du inte flödesskriva! Använd mallen nedan och fyll på de tomma raderna med så mycket du själv vill:
Det är jag som är [ditt namn] och
Jag är förtjust i ……………….
jag är rädd för ………………..
jag är trött på …………………
jag längtar efter ………………
jag är förvånad över ……………
jag trodde att ………………
jag är säker på att …………….
När jag tror att ingen ser mig händer det att jag ……………
Om du vill kan du alltid lägga in den här "presentation" i mappen ”Författarkafé”! Men komplettera gärna med en vanlig presentation också :-)
Inlämningsuppgift
Sitt och titta på din hand en stund. Se på den som om du aldrig sett den förut, som om det inte var din hand. På denna hand upptäcker du någonting oväntat (någonting du ser eller någonting du hittar på). Skriv om dina iakttagelser och om den historia som handen har att berätta.
Går det trögt?
Finns det kopplingar mellan handen och andra händer du sett? Likheter, skillnader? Eller är det du sett fullständigt unikt?
Har det alltid funnits där? Om inte, hur kom det till?
Påverkar det handen eller personen vars hand det är?
Om du inte ser någonting på handen, börja i andra änden: vad kan drabba en hand? Vad kan en hand uttrycka?
(c) Klara Bengtsson, Elin Boardy och Jessica Schiefauer
________________________________________
Författarverkstad 2, lektion 1
Novellens komposition och rytm
Målet med kursen är att gå vidare från det ni lärde på nybörjarkursen. Liksom på förra kursen kommer vi att läsa och analysera publicerade författares noveller, göra övningarna och inlämningsuppgifter. Liksom förut kommer jag att låta er ta del av varandras texter med min respons.
Du får väldigt gärna läsa igenom lektionerna från "gamla" Författarverkstad, som hette "Skriva noveller 1". Du kan läsa dem innan du börjar den här kursen eller läsa dem allt eftersom.
Det är fortfarande viktigaste är att man får ur sig texterna och sen lär sig av sina misstag. Ni ska alltså inte tänka på att skriva ”bra” när ni gör inlämningsuppgifterna. Det är ju, som sagt, ”felen” vi lär oss av. Ju mer jag har att påpeka i responsen, desto bättre.
Så gör som ni gjort hittills: skriv på!
Övningarna ska ni alltså inte skicka in, utan bara inlämningsuppgifterna.
När man talar om musik talar man om komposition. Hur är stycket uppbyggt? Hur lång är inledningen? Hur långsamt rör det sig mot crescendo?
Man kan titta på en text på samma sätt, känna rytmen och kompositionen. En text kan kännas som att den hålls i ett enda tonläge, rytmen ändras inte. I en annan text så återkommer teman, liksom refrängen i en sång. En berättelse kan gå i moll för att byta till dur och sen återgå till moll igen.
När det gäller poesi är det vanlig att man pratar om språkrytm. Där berättar rytmen något om innehållet. I poesi arbetar man medvetet med rytmen.
I skönlitterära texter kommer rytmen också fram, men används kanske inte lika medvetet. Rytmen påverkar dock läsaren också i en längre, skönlitterär text. Rytmen förmedlar något även här.
Ordklanger påverkar också en text. När Gustave Flaubert skrev ”Madame Bovary” läste han alltid texten högt för att se om rytmen och klangen stämde. Språket blev böljande och förstärkte budskapet. Han valde ord som gav en mjuk, rund effekt när han till exempel beskrev en balscen, för att få fram känslan av rörelse, harmoni och skönhet.
Övningar
1.Skriv en dikt där alla orden känns taggiga och kantiga
Skriv sen en dikt där alla ord känns mjuka och runda.
Längden på dikterna: tills ni tröttnar.
Läs sen dikterna högt
2. Läs 2-3 av era egna, gamla texter högt. Känn efter om ett ord känns fel i munnen. Försök att tänka musikaliskt. Hitta en synonym som passar in bättre enligt er.
Inlämningsuppgifter
Jag vill att ni tar fram novellerna ”Att få sova” av Tjechov och ”Pälsen” av Söderberg en gång till. Om ni inte har novellerna finns de under mappen "Lektioner" att hämta. Svara på följande frågor:
1:1 Rytm
1) Hur ser meningarna ut? Är de långa? Korta? Omväxlande långa och korta?
2) Hur är språket? Vardagligt? Enkelt? Akademiskt? Dialekter i dialogen?
3) Är språket personligt färgat eller ”neutralt”?
4) Är satsbyggnaden invecklad eller enkel? Vad ger det för effekt, enl dig?
5) Hur är proportionerna mellan skildring (av personer, miljöer, inre tankar), aktiv handling, dialog?
6) Hur påverkar tempusformen i novellen rytmen?
7) Ser du några återkommande teman? Eller annan upprepning? Vilken effekt tycker du att det får?
1:2 Komposition
1) Dela schematiskt in novellerna i scener. Exempel: 1. Varka i barnets rum. 2: Varka i
dröm på lerig åker 3. osv…..o.s.v . Det kan bli många ”scener” i en novell!
1:3
Ta fram en av era egna, gärna längre texter och gör en likadan schematisk scenindelning.
Fundera om ni vill ändra och motivera varför.
(c) Johanna Wistrand
________________________________________
Nå ut med ditt budskap, lektion 1
Kom igång och skriv!
Läs sidan 11–14 i Tydliga texter (Kapitel 1: Hur kommer jag igång att skriva?).
Övningar
1. Skapa ett dokument på din dator som du döper till [Ditt namn]s svarta lista. Under kursens gång kommer du att fylla på den med ord som du gör bäst i att undvika om du vill skriva tydliga texter.
2. Fundera över när du senast fick skrivkramp när du skulle börja skriva? Varför fick du det? Hur kommer du att hantera den situationen nästa gång?
3. Använd knepet med kladdfönstret – antingen i övning 4 nedan eller när du skriver i något annat sammanhang.
4. Skriv ett första utkast till en kort text om varför du går den här kursen. Hoppa över bearbetningsfasen.
5. Varje gång du läser en text den närmaste veckan: fundera över vem texten riktar sig till och varför texten är skriven. Lyckas skribenten anpassa texten efter det?
Inlämningsuppgift
Skriv en informativ text i två versioner (cirka 200 ord per version) riktade till olika läsargrupper. Välj ett ämne som du behärskar väl. Den ena versionen riktar du till personer som är lika väl insatta i ämnet som du och som behärskar fackspråket. Den andra versionen riktar du till dem som inte har några specialkunskaper i ämnet. Specificera vilka du riktar dig till (till exempel målare respektive den som behöver få sitt hus målat), varför de läser texten och i vilket sammanhang de läser den (är det en tidningsartikel, en instruktion eller något helt annat?).
(c) Jenny Forsberg
________________________________________
Ge ut din egen bok, lektion 1
Vad vill jag med mitt författarskap? Egenutgivning vs bokförlag
Japp. Så har en dröm vaknat till liv. Du går runt i bokhandlar och bibliotek och tittar på vad andra lyckats åstadkomma och funderar lite på varför du själv inte gjort något av dina idéer till ett bokmanus, för visst är de i samma klass eller bättre än de böcker som ligger på bokhandlarnas diskar? Huvudet är fullt av idéer till det manus du så länge har velat skriva men av en eller annan anledning dragit dig för att göra. Ursäkter som ”Jag har inte tid”, ”Det går inte, jag kan nog inte skriva”, eller ”Vem vill läsa det jag har att berätta?” flyger runt som löven om hösten i dina tankar. Så kommer nog den sista tanken, ”Inget förlag vill nog ge ut mitt manus i alla fall”. Så kanske det skulle kunna vara. Du kanske redan har försökt att skicka ditt manus till en mängd olika förlag, skrivit ut och kopierat tio, eller kanske tjugo, uppsättningar av ett pappersmanus som du betalat stora pengar i porto för att skicka och förmodligen över huvud taget inte få läst eller bedömt. Nu säger jag inte att alla bokförlag ignorerar de manus som dyker upp i deras överfulla brevlådor men en hel del tittar på de första sidorna och har sedan bedömt om det är bra eller dåligt. Och är du inte ”kändis” är chansen minimal att någon vill trycka dina alster.
Så därför är det väl bara att ge upp då? Vill inte bokförlaget ha mitt manus är jag väl skitdålig på att skriva? Och där dör dina författardrömmar.
Och visst hade det säkert kunna varit så, om du skrivit manuset för fem eller tio år sedan. Då var alla beroende av bokförlagen. Så är det inte längre! Möjligheten att förverkliga bokdrömmarna är i dag närmare än någonsin tidigare, och det är du själv som förverkligar dessa drömmar! Så har jag gjort och så har många andra, både redan etablerade författare, men också nya begåvningar, gjort.
Det är detta den första lektionen kommer att handla om, nämligen drömmar, egenutgivning och bokförlag.
1 Vad vill du egentligen?
Så långt har du förmodligen kommit, att du har ett manus som ligger i en låda och som kanske skummats igenom av något skumt bokförlag. Sedan har det skickats tillbaks med ett kort tackbrev där man tackar nej till dina kanske hundratals eller tusentals arbetstimmar. Eller så kanske du tvekar att skriva av ren rädsla för att någon ska läsa och bedöma dina ord och få ett nej. Ge upp de tankarna! Kasta dem i lådan där ditt manus ligger eller byt ut dessa dåliga tankar mot positiva. Alla har något att berätta och alla kan skriva, antingen själva eller med lite råd och hjälp av något. Var inte rädd för att sätta dina tankar på pränt!
Uppgift 1: Vad vill du med ditt författarskap? Sätt dig ner och fundera och skriv ner vad du själv vill med dina idéer eller din färdiga text. Vem ska läsa den? Vem vill du rikta dig till? Hur ser ditt författarskap ut om ett år?
Bokförlag vs egenutgivning
Tidigare förhöll det sig på det viset att du var tvungen att hitta ett bokförlag för att få din bok utgiven. Och många är de som besvikna lade ner sitt skrivande och gömde eller brände sina manus då ingen ville ha dem. Frågan är bara varför det var så. Jo, det handlade om att ha skrivit något som passade in i tiden för att boken skulle gå att sälja. För bokförlagen vill tjäna pengar, annars hade de inte funnits till.
Plötsligt förändrades något. Det började dyka upp tryckerier och andra företag som erbjöd författare att själva trycka en liten upplaga av sin bok. Från början kostade detta en stor slant men tillsammans med utvecklingen av internet och datorer kunde man enklare och billigare sätta böcker och trycka dem digitalt. Det gick fort och var enkelt. När bokhandlarna på internet började växa och bli en viktig aktör blev möjligheterna ännu större, då det faktiskt gick att sälja det man tryckte själv.
Idag ser marknaden enormt annorlunda ut. On-demand är ett sätt för alla att få sina böcker tryckta och utgivna och dessutom säljbara på nätet. Du behöver inte trycka upp någon stor upplaga, varför kostnaden blir lägre. Alternativen ser olika ut och vi ska titta på några.
Det är hur du vill ha det och vad du vill göra med din bok som avgör vad som är bäst. Det går inte att säga att något företag som tillhandahåller egenutgivningstjänster är bättre än något annat. Allt beror på dina behov.
Så därför bör du sätta dig ner och fundera på vad du vill göra med ditt manus, innan du bestämmer dig för en viss lösning. Du behöver fundera på bland annat:
· Hur mycket jobb vill du lägga ner på boken?
· Hur den ska säljas?
· Vill du ta ansvar för hela produktionen, försäljningen och distributionen?
· Har du möjlighet att förvara 1000 böcker hemma i garderoben, eller kan du tänka dig att få boken tryckt allteftersom den beställs?
Fördelar med bokförlag
Fördelarna med bokförlag är många. De tar oftast ett helhetsansvar gällande utgivningen. De hjälper dig att redigera manuset. De löser korrekturläsning, sättning av manuset och framför allt, de ser till att boken marknadsförs. Detta är något som du i annat fall, om du väljer att ge ut boken själv, får ta i tu med, vilket inte alltid är det lättaste! Det är marknadsföringen och distributionen som är de stora fördelarna. Dessutom är din egen ekonomiska insats oftast noll, medan du beroende på dina egna förutsättningar oftast får betala en större eller mindre slant själv om du ger ut boken på eget förlag.
Fördelar med egenutgivning
Den största fördelen med att ge ut boken själv är att du utan att någon annan behöver blanda sig i, kan bestämma hela innehållet i boken. Dessutom kan du beroende på utgivningslösning, styra både distribution, utseende och försäljning själv. Detta ger en total kontroll över flödet vid försäljningen och du får behålla en större del av vinsten själv. Ger du ut boken på ett bokförlag som antar ditt manus, behåller dessa ofta en större del av vinsten, vilket ger dig som författare en lägre procentsats i den egna plånboken. Detta kommer vi till i senare lektioner.
Uppgift 2:
Ge dig ut och surfa på nätet. Ta reda på vilka företag som arbetar med egenutgivning och jämför.
Titta på följande:
1 Vad hjälper företaget till med?
2 Vad kostar det?
3 Vad ingår i priset?
Nedan ett par exempel som kan vara värda att titta på:
Books-On-Demand: http://www.books-on-demand.com
Bokutgivning: http://www.bokutgivning.se
Instantbook: http://www.instantbook.se
Vulkan: http://www.vulkan.se
Har du några frågor kring uppgiften? Hör då av dig till mig!
(c) Ulf Diktonius
________________________________________
Sälj din bok, lektion 1
Vad vill jag med min bok? Drömmar och realitet.
Visst är det en stor känsla att sitta och hålla sin egen bok i handen? Att se resultatet av den möda du lagt ner på att skriva, sätta och producera boken och plötsligt finns den på riktigt! För många är det som att hålla ett barn i sin famn. Något man skapat själv och inte sällan är det en mycket pirrande upplevelse att bläddra och se de ord du själv skapat.
Boken är klar. Och sen då? Vad vill du egentligen med boken? En dröm har blivit sann och nu finns den på riktigt. Kanske har du valt att finansiera hela tryckningen själv och sitter med en upplaga hemma i köket, eller så har du valt on-demand och låtit någon annan ta hand om tryckning och distribution. Men det är fortfarande du som nu ska se till att boken hamnar hos någon som läser den.
Det är nämligen nu som det stora jobbet börjar. Att få ut boken till läsarna. Många författare menar att själva skrivandet inte kräver lika mycket tid som att sälja den bok man skrivit. Och visst är det så. Även författare som fått sina böcker utgivna på små förlag erfar att de själva måste sälja boken för att någon ska läsa den, och veta att den över huvud taget existerar.
Och det är detta vi ska ägna oss åt på denna kurs. Att få människor i omgivningen att känna till att just din bok existerar och är värd att läsa.
Som en första uppgift under denna kurs, nämligen uppgift 1, vill jag att du sätter dig ner i en bekväm fåtölj eller soffa, alternativt tar en lång promenad, och funderar på vad du egentligen vill med din bok. Ställ dig två frågor:
Varför skrev du den?
Vem ska läsa den?
Skriv sedan ner dina svar ordentligt och noggrant, för dessa frågor är centrala i din egenutgivning. Skicka sedan svaren till mig!
Om du har några frågor eller funderingar, tveka inte att höra av dig!
(c) Ulf Diktonius
_________________________________________
Skriv om ditt liv, lektion 1
Det finns som sagt en mängd olika sätt man kan skriva om sitt liv på. Allt från det djupt personliga och utlämnande - det där som blir som en sorts terapi för den som skriver. Till det som fokuserar mer på tiden och samhället kring en själv, eller som rent av skildrar händelser i det förflutna. Man kanske kan se det som att det i samtliga fall handlar om att hitta en större förståelse för vem man själv är, varför man blivit den man blivit. Vi människor formas både av vårt inre och vår individuella psykologiska struktur, dels av yttre omständigheter och sammanhang och omvärlden.
Man kan säga att beroende på vad du skriver om är du själv med i varierande grad, men någonstans i berättelsen finns du alltid. De här sju lektionerna försöker ge ingångar till alla möjliga sätt att skriva om sitt liv, från det terapeutiska till det mer folklivsskildrande.
Framkalla ett tidigt uppväxtminne
Den här lektionen föregår de andra lektionerna lite eftersom det handlar om att lära sig framkalla minnen från det förgångna, saker du kanske inte ens visste att du hade glömt.
Att plötsligt minnas något som legat länge gömt är en överraskande och omtumlande upplevelse. Den här lektionen är lite längre än de andra men meningen är att du ska kunna gå tillbaka till den när du behöver under kursens gång om minnena tryter. Gör minst en av övningarna och skicka in.
Övning
Du ska få starta genom att trigga minnet med några förslag som jag ger dig. Välj någon eller några av nedanstående och skriv max en A4 sida kring vad du kommer att tänka på spontant inför följande alternativ:
Min första:
- arbetsplats
- födelsedag som jag minns
- leksak eller gosedjur
- kyss
- skolavslutning
- bil
Obs! Du behöver i den här övningen inte lägga så stor vikt vid språket utan huvudsaken är att du tycker det är kul att berätta fritt ur hjärtat.
Övning
Ta anteckningsboken med dig och uppsök en plats där du inte varit på länge, ju längre desto bättre. Väcker platsen något speciellt minne? Vika bilder och tankar och känslor kommer upp?
Du kan välja något av följande förslag eller något du själv kommer på:
- någon av dina gamla skolor där du gick på under grundskoletiden.
- huset eller området där en av dina kompisar bott
- din gamla lekskola eller fritidsgård
- ditt barndoms sommarställe
- vägen du gick från och till skolan hem
- mormor och morfars alt. farmor och farfars hus
Obs! Få inte panik om det inte händer något så omedelbart som du kanske hoppas. Slå dig ner någonstans och försök släppa tankarna på nuet.
Den här minnesövningen bygger på perceptionsforskning, och hur vi genom våra sinnen lagrar information som sedan glöms. När vi erfar samma sinnesintryck igen så kommer minnet tillbaka. Du kan alltså göra samma övning genom att
- ta fram ett kassettband, en vinylskiva eller en CD, huvudaken är att det är något du inte lyssnat på på väldigt länge.
- plocka fram fotoalbum och gamla bilder.
- plocka fram ett recept till en rätt eller ett bakverk som lagades i din barndom - kanske av mor- eller farföräldrar och tillaga rätten själv.
- vittja garderoben och ta fram ett klädesplagg som du inte använt på flera år, kanske studenbalsklänningen eller första kostymen. Hur luktar den? Hur känns materialet?
Koncentrera dig på de bilder, känslor och minnen som dyker upp med doft, smak, känsla, hörsel- och synintryck och försök skriva ner dem så snart du kan. I bästa fall har en liten glipa öppnats till en hel värld av minnen som är sammanlänkade med återupplivandet av detta sinnesintryck.
Övning
Utgå från minnena som du väckte till liv i förra övningen. Var extra uppmärksam på de känslor som minnena generar och se om du kan tränga längre in i minnesbilden på detta sätt. Skriv utifrån vilka associationer och känslor som te x musiken väcker i dig, eller en specielt plats.
Försök formulera dem och skriv ner dem i ett eget stycke.
- Vad gjorde du?
-Vad kände du?
- Vem var du?
Obs! Du behöver i det här stadiet inte tänka på språk eller stil, bara på att få ner vilka känslor minnena framkallade. Det gör ingenting om det är sammanfattande skrivet.
När du har gjort övningarna:
Tänk på vad som hände när du gjorde de här övningarna. Vad fick du ut av det? Hur kändes det? Var det en enbart positiv upplevelse eller fanns det något där som kändes negativt att minnas, jobbigt eller sorgligt?
Skicka in svaren till lektion 1.
(c) Jenny Bäfving
_________________________________________
Skriva för läkedom, lektion 1
”Ingen människa kan lära dig något annat än det som redan ligger halvt slumrande i din kunskaps gryning”
Ur Profeten av Khalil Gibran
Välkommen till kursen ”Skriva för Läkedom” på distans. Jag är glad att du anmält dig till kursen och jag är säker på att vi har en spännande resa framför oss. Du kommer att få skrivövningar, och många går säkert lätt att göra medan du kanske känner ett visst motstånd när det gäller andra. Nu har du valt en kurs där du kommer att arbeta med dig själv och dina upplevelser genom ditt skrivande. Det är spännande – och det är modigt!
Att skriva ner sina upplevelser ger ett fördjupat perspektiv på tillvaron och du behöver inte fundera över vem du ska skriva för. Kanske skriver du i första hand för att du känner ett behov av att skriva ner och dokumentera, kanske för att genom det kunna hjälpa någon annan. Kanske vill du genom skrivandet skapa möjligheter för dej själv att ännu djupare förstå vad du varit med om, ja - orsakerna till skrivandet kan vara många.
Man talar ibland om emotionellt skrivande. Det handlar om att formulera sina tankar och känslor på papper, för att på något sätt ”skriva av sig” jobbiga upplevelser, eller lära känna sig själv bättre. Det har konstaterats att det leder till ökad hälsa, när man sätter ord på sina tankar. Författaren och psykologen Patricia Tudor Sandahl, som under en personlig kris skrev en bok om sitt eget liv, blev så tagen av styrkan i det självbiografiska skrivandet att det gav upphov till en bok i samma ämne: Ordet är ditt. Hon berättar där att skrivandet hjälpte henne att förlikas och försonas med sin historia på ett sätt som hon tidigare inte klarat. ”Alla har en berättelse inom sig, och vi människor är intresserade av varandras liv. Att skriva om hur man blivit den man är, är en utmaning som inte bara är psykiskt välgörande utan även tidvis lustfylld”, säger hon.
Övningarna kan sätta igång tankar och känslor men jag tror också att du kommer att känna glädje då du går vidare. Processen mot läkedom kan du med all säkerhet arbeta vidare med efter kursens slut.
När man bestämt sig för att skriva om sina upplevelser, kommer ofta funderingar om vad och hur man egentligen ska skriva. ”Vad ska min man/fru/familj tycka?” eller ”Tänk om nån blir lessen eller arg?”, eller ”Bör jag censurera eller vänta med att skriva tills mina föräldrar har gått bort?”
Frågan om censur föreslår jag att du låter vara vilande. Oftast brukar det klarna efter hand hur dina upplevelser och ditt skrivande ska hanteras.
Att skriva om sina egna upplevelser kan vara en omvälvande process. Men tänk på att du inte behöver prestera nu, inte ”vara duktig”. Hur mycket tid du lägger ner är förstås individuellt. Men oavsett vad du siktar på för resultat, är det bästa att du bara skriver på. Jag har inga litterära krav på dina texter, utan kursen är till för dig och ingen annan.
När du lägger in dina texter på First Class kan den läsas av dina kurskamrater, och om du vill kan du då diskutera ditt skrivande med fler. Om du vill att enbart jag läser dina texter, kan du maila dem direkt till mig så får du också min respons via mail.
Om du gör kursen på 7-14 veckor kan du göra övningarna varje – eller varannan vecka. Hinner du inte med det, så förlänger vi kurstiden. Du har ett halvår på dej efter startdatum att genomföra kursen.
Hur vill just du börja?
”Om jag vore ledig ett år skulle jag skriva en bok”. Ja, kanske skulle du det – kanske inte. En av de främsta orsakerna till att vi inte skriver är att vi ofta går och väntar på det stora ”tidssjoket” som har etiketten: DÅ ska jag skriva! Men att göra en stor affär av skrivandet bidrar i stället ofta till att det blir svårt. Kabir säger: ”Var du än är, så är det utgångspunkten” och det tycker jag alltid gäller vid skrivande. Alltså – var du än är så är det alltid rätt ställe! Och hur det än är så har du troligen alltid någon liten skärva tid som du kan använda till ditt skrivande! Du har anmält dig till en kurs – så intresse – det har du ju!
Hur vill du börja?
Kanske vill du gå ut på stan och köpa dej en anteckningsbok som blir speciell för den här kursen? Eller kanske skriver du i stället direkt på datorn? Eller på lösa lappar som du ordnar i ett system som just du tycker är bra? Kanske har du en egen mysig hörna att vara i när du skriver, kanske sitter du hellre på ett café eller kanske har du något annat ställe där du hittar ro. Kanske skriver du helst en stund på morgonen då huset är tyst, kanske tar du dej en stund på kvällen eller på lunchen?
Fundera igenom vad som känns bäst och naturligast för just dig – och så drar vi igång!
Uppgift 1:1
Skrivövning: ”Sök flödet”. Ta tre vita pappersark, i A4-format, lösa eller i t ex ett kollegieblock. Nu ska du skriva för hand med penna. Börja längst upp på det första papperet och skriv sedan tre sidor om vad du känner just nu. Börja där du är – fysiskt, emotionellt och psykiskt. Skriv om precis vad som helst som faller dig in – om allt som kommer för dig. Den här övningen kallas för ”Flödesskrivande” och min tanke är att du ska hoppa i vattnet omedelbart. Håll handen i oavbruten rörelse så mycket du kan, gör inte uppehåll för att läsa igenom vad du skrivit – det bara hindrar dej. Stryk ingenting, strunta i punkter och grammatik, släpp kontrollen helt. Tänk inte, kritisera inte, styr inte – du ska bara skriva.
Det här är en fri form av övning. Du kan inte göra fel. Var kritisk, gnällig, förskräckt, upphetsad, äventyrlig, oroad, olycklig eller lycklig. Var vad som helst och vem som helst – få flyt i nuet. Låt skrivandet strömma genom dina känslor och låt handen röra sig och häng kvar på sidan. När du skrivit färdigt de tre sidorna, sätt punkt och lägg ifrån dig pennan.
Ingen annan än du ska läsa dessa sidor. De är bara för dig och därför kan du garanterat skriva precis vad du vill. Du kan t om bestämma dig för att kasta sidorna när du skrivit färdigt.
Jag vill att du flödesskriver på det här sättet varje dag under den här kursen, minst en A4-sida per dag.
Uppgift 1:2
Skrivövning: ”Jag minns”. Använd 20-30 minuter till den här övningen.
Skriv snabbt ner små minnesfragment. Och om du stöter på ett stort minne, så beskriv gärna det också medan du ändå håller på. Om det du nu råkar minnas inträffade för bara några minuter sedan eller igår - eller om det ligger femton år tillbaka i tiden – det spelar ingen roll. Allt som inte pågår just nu, hör till dina minnen och blir levande igen medan du skriver. Om du fastnar behöver du bara upprepa formeln: ”Jag minns” för att få igång skrivandet igen.
Du får gärna skicka beskrivningen av ett eller ett par minnen till mig – men det är frivilligt. Hur du än gör med det - spar övningen – vi kommer att gå tillbaka till den senare i kursen.
Uppgift 1:3
Skrivövning: ” Monstertankar”. Vi är säkert många som har minnen av att andra beskrivit oss nedsättande någon gång. Kanske var man med om det under barndomen, kanske senare. Min mamma sa ofta: ”Du är en drömmare, Maud, du blir aldrig färdig i tid! Du måste sluta drömma och bli mer praktisk!” För mig blev ordet ”drömmare” negativt – och sådana negativa tankar om oss själva håller ofta vår kreativitet tillbaka. Nu ska vi ta itu med dem!
Skriv ner 10 ord (eller fler om du vill) – som andra använt för att styra eller kontrollera dig. Kanske har någon kallat dig opraktisk för att du inte är världsbäst på tekniska lösningar, eller mallig för att du ofta går i dina egna tankar på stan och inte ser alla du möter.
Uppgift 1:4
Skrivövning: ”Söka guld”. Studera de 10 orden du skrev ovan. Nu ska vi förvandla orden till guld! Många gånger är det som beskrivits för oss som svagheter, just det som egentligen ger oss styrka och hjälper oss med kreativa projekt. Använd din fantasi och ta fram din medkänsla när du nu arbetar med att förvandla orden. När du förändrar ordet till ett positivt omdöme om dig själv – använd då orden ”Jag är …..” före.
Exempel:
1 Drömmare Jag är fantasifull
2 Opraktisk Jag är en visionär
3 Ta för mycket plats Jag är karismatisk
Etc.
Uppgift 1:5
Skrivövning: ”Kontaktannonsen”. Använd dig nu av alla de positiva omdömena från den högra kolumnen i den förra övningen. Nu ska du skriva en kontaktannons där du använder så många av de positiva omdömena som möjligt – använd helst alla! Lek när du gör den här övningen, tänk att du ska skicka in en härlig och positiv annons som handlar om just dig! Eller varför inte skriva ett par olika versioner?!
Uppgift 1:6
Om du redan nu vet exakt vilken eller vilka upplevelser du vill fokusera på under den här kursen, får du gärna kortfattat berätta om vad du vill förmedla – vad ditt skrivande kommer att handla om.
Uppgift 1:7
Den här uppgiften är helt frivillig. Skaffa gärna en speciell anteckningsbok eller gör en egen fil i datorn. Där kan du skriva ner dina egna tankar om kursen, hur det är att göra övningarna eller om du har andra synpunkter eller frågor. Eller skriv ner tankar och funderingar som uppstår, sånt du kanske vill ha kvar och vidareutveckla en annan gång. Vi kommer under kursen att ta upp frågor om hur kursen fungerar för dig – och då kan det vara bra om du har skrivit ner dina tankar.
Slutord från kursledaren:
Nu har du börjat och jag hoppas att du ger dig in i övningarna med friskt mod. Skicka mig de texter som du vill visa – och om du har några du inte vill skicka mig – önskar jag att du i stället mailar mig och berättar hur det gått att göra dem och hur du kände/tänkte under skrivandet.
(c) Maud Deckmar
_________________________________________
Skriva romaner för veckotidningar, lektion 1
Innehåll
Introduktion
Analys av veckotidningarna med hjälp av instuderingsfrågor
Analys av veckotidningsroman med hjälp av instuderingsfrågor.
Följetong (bifogad sist i detta dokument)
”Som glödande rubiner”
Introduktion
Romanerna (som man ibland kallar följetong) i svenska veckotidningar blir fler och fler.
Hemmets Journal har sedan några år uteslutande romaner och inga noveller.
Orsakerna kan vara många men en är att tidningarna lockar till sig fler lösnummerköpare genom historier som kräver en fortsättning varje vecka.
Fictionmaterialet, alltså det som inte är reportage och artiklar, är ett sätt att sälja tidningen och därmed annonser.
Detta påverkar naturligtvis både form och innehåll i romanerna. De ska vara underhållande och lättlästa, locka tidningsköpare och passa in med tidningens övriga innehåll och profil.
I den här lektionen ska vi skaffa oss en förståelse för hur både tidningar och romaner ser ut.
Tidningarna analyserar vi med hjälp av de veckotidningar du finner ute i handeln. Eftersom det svenska fictionmaterialet skiljer sig åt från det som köps in från England och USA och översätts, så läs i första hand romaner av svenska eller nordiska författare.
Vi ska också analysera en svensk originalroman med hjälp av en bifogad text.
Kom ihåg att inlämningsuppgifterna skickar du in, och skrivövningarna gör du för din egen skull. Du behöver alltså inte skicka in dessa.
Veckotidningar
Hemmets Veckotidning
Hemmets Journal
Allas
Allers
Året Runt
Köp senaste numret av samtliga tidningar, alltså de nummer som är ute i handeln denna vecka fram till onsdag nästa vecka. De utkommer varje onsdag utom Hemmets Veckotidning som utkommer varje måndag.
Varje nummer kostar runt 20:- kronor.
Läs igenom tidningarna noga och svara på följande frågor:
1 A Instuderingsfrågor till veckotidningarna
1. Hur ser målgruppen ut? Vilket kön, ålder, utbildning och yrke.
2. Vilka ämnen tas upp i reportagen?
3. Titta på reklamen och se vilken målgrupp den vänder sig till.
4. Vilken roll spelar högtider och årstider vad gäller reportage, fictionmaterial och allt annat?
5. Finns det ämnen som inte alls tas upp i tidningarna, som verkar tabubelagda?
6. Jämför tidningarna med varandra. Skiljer de sig från varandra på något sätt vad gäller målgruppen och hur ser du det?
1 B Instuderingsfrågor till romanerna i veckotidningarna
Läs följetongen i varje tidning. Finns det flera så välj en av dem. Svara på följande frågor:
1. Vem är huvudpersonen? Är det en eller flera huvudpersoner?
2. Hur är språket?
3. Titta på miljöerna? Var utspelar sig handlingen?
4. Hur skulle du beskriva tonen i varje roman?
1 C Instuderingsfrågor till bifogad roman "Som röda rubiner"
Läs igenom hela romanen som jag bifogar. Skriv gärna ut den. Svara på följande frågor:
1. Vad handlar romanen om? Beskriv så utförligt du orkar huvudhandling och olika bihandlingar.
2. Vem är huvudperson? Vad får du veta om denna?
3. Vad vill huvudpersonen? Vad är målet för henne?
4. Vilka bikaraktärer finns? Vad får du veta om dessa?
5. Vilken är den största konflikten (problemet) i berättelsen?
6. Finns det andra konflikter?
7. Har huvudpersonen någon inre konflikt eller inre svaghet?
8. Vilka miljöer utspelar sig berättelsen i och ungefär hur många?
9. Under hur lång tid utspelar sig följetongen?
10. Vilka känslor tror du att följetongen är menad att framkalla?
11. Vilken stämning tror du författaren vill framkalla hos läsaren?
12. Finns det något moraliskt budskap?
13. Vilken inställning verkar författaren ha till sina karaktärer? Vem/vilka sympatiserar författaren med?
14. Finns det någon karaktär som är i underläge, i så fall på vilket sätt?
15. Vill man läsa vidare? Skapas det frågor och mystik?
16. Hur känns slutet/upplösningen? Överraskande eller förutsägbart?
Den här lektionen kan nog ta några timmar. Gör uppgifterna så noga du känner att du vill/orkar men tänk på att kunskaperna du får av analysen kommer till nytta längre fram i ditt eget skrivande.
Övningar
Efter alla analyser kan det vara på sin plats att sätta fart på den kreativa delen, skrivlusten.
a) Använd dig av följande slumpvis valda ord och skriv en dikt, så lång eller kort du vill:
STJÄRNAN
STENAR VALVET GLIMRA
SPRANG VITT ROPA
b) Skriv en fortsättning på en eller flera av följande meningar:
”Ju närmare de kom, desto mer insåg han vad som var fel - den halvöppna dörren som stod och slog i regnet.”
”Hon tittade rakt på honom med sina intensivt gröna ögon och blicken var öppet föraktfullt.”
”Päronträdet utanför det öppna fönstret stod nu i full blom och kronbladen spreds med vinden och fastnade på den florstunna, fladdrande gardinerna så att det såg ut som om någon sytt fast små blommor på tyget.”
(c) Jenny Bäfving
__________________________________________
Skriva journalistik nivå 1, lektion 1
Lektion 1 handlar om vad journalistik egentligen är. Vilka kriterier måste en text uppfylla för att betraktas som sann? Vad är vinkling och varför vinklas journalistiska texter?
När man frågar vad som känneteckar en journalistisk text brukar svaren vara ganska olika. Någon sägar att den ska ha ett nyhetsvärde, ha aktualitet, någon annan säger att språket ska vara konkret med rak meningsbyggnad och utan alltför komplicerade ord. Ytterligare en säger att texten inte får värdera och bedöma det den handlar om.
Allt detta stämmer i viss mån, men det viktigaste för en journalistisk text är ändå att den är sann. Texten ska på något sätt beskriva verkligheten för att få lov att kallas journalistik. I annat fall är det fiktion.
Vad som är sanning kan förstås diskuteras i oändlighet. Det ärofulla Pulitzerpriset i journalistik tilldelades en gång en kvinna som intervjuat knarkande barn i New York. Det visade sig senare att de personer hon skrev om var påhittade och det blev en stor skandal. Pristagaren försvarade sig med att allt det hon skrev kunde ha varit sant, men det hjälpte inte. Många gånger kan det vara frestande att hitta på. Man vet ju ändå vad den där demonstranten, eller tjänstemannen skulle säga, men så får ändå aldrig en journalist bete sig.
Här följer tre ingresser (inledande stycken i en artikel) som egentligen beskriver samma sak. Fundera över vilken ingress som ligger sanningen närmast.
Moderaten och direktören Lars Larsson har betalat anställda svarta löner, det är riksdagsmannen Sven Svensson som står för beskyllningen. Larsson förnekar anklagelsen, men Svenssons uppgift stöds av en f d anställd.
Riksdagsmannen Sven Svensson riskerar polisanmälan för förtal sedan han anklagat företagaren Lars Larsson för att ha betalat svarta löner. Svensson kan inte presentera några bevis, men han "vet" att han har rätt. Larsson förnekar och får stöd från facket.
Svarta löner eller inte? Riksdagsmannen Sven Svensson och företagsledaren Lars Larsson grälar om saken. Svensson beskyller Larsson för att ha betalat svart ersättning, Larsson kräver en ursäkt och hotar med polisanmälan.
De flesta brukar svara att nummer tre är den sannaste. Vi vet inte det, men i den ingressen så får båda parter chansen att uttala sig. Ändå är det vanligare att man ser ingresser som mer liknar de båda andra. Dels för att det är enklare att fokusera på ena sidan i en konflikt, dels för att en artikel tenderar att bli luddig och svårbegriplig om inte texten vinklas. När det gäller tvister gäller principen att varje sida har rätt att få fram sina viktigaste argument, men det är mycket ovanligt att båda får göra det redan i ingressen.
Vinkling har kommit att bli ett fult ord. För många betyder vinkling att en journalist vrider till verkligheten i sin artikel så att den inte längre är sann. Så kan det vara ibland, men å andra sidan går det inte heller att klara sig helt utan vinkling. En ovinklad text blir väldigt ointressant. Se på det här exemplet om ambulanstransporter i Västra Götaland.
Exempel 1:
Förslag om ändrad dirigering av ambulanser
I större delen av landet dirigeras alla ambulanser med hjälp av satellit och erfarenheten visar att i genomsnitt tar varje transport tre minuter kortare tid.
Ännu har inte satellitdirigering införts i Västra Götaland, vilket beror på att tekniken varit dyr, men eftersom ny och billigare teknik kommit ut på marknaden har man provat satellitdirigering av ambulanser i Skaraborg och erfarenheterna har varit postiva. Därför föreslår nu planeringschef Sverker Zaar att detta system införs i hela regionen.
Exempel 2:
Ambulanser kan dirigeras via satellit
Alla ambulanser i Västra Götaland bör dirigeras via satellit, föreslår planeringschef Sverker Zaar.
På försök har satellitdirigering av ambulanser testats i Skaraborg. Erfarenheterna är så goda att det nu bör införas i hela regionen. I större delen av övriga landet är det redan infört och utvärderingar visar att varje transport i genomsnitt tar tre minuter kortare tid. Hittills har tekniken varit för dyr för ekonomin i Västra Götaland, men ny och billigare teknik har gjort priset överkomligt även här.
I exempel 2 går skribenten rakt på nyheten. Att berätta om ett händelseförlopp i kronologisk ordning som i exempel 1, är ingenting som passar i en nyhetsartikel. Då blir den krånglig och svår att förstå. Att vinkla innebär helt att man berättar det viktigaste först.
Jag ska ge er ytterligare ett exempel. När jag jobbade på radion gjorde jag ett reportage om museernas verksamhet. Men när jag levererade påorna till inslaget så fick jag hela tiden bakläxa eftersom de inte var tillräckligt vinklade. (Påor på radio är ungefär vad ingressen är i en nyhetsartikel, lite mer talspråksaktiga, bara. Påan är det som personen i studion säger innan inslaget går igång.) Inte förrän på sjätte försöket fick jag godkänt. Här är några av mina försök:
Museiverksamheten i Göteborg håller på att förändras. Allt fler museer satsar på levande personer i utställningarna och verksamhet utanför museets väggar och publikintresset har varit stort.
Respons: "Att berätta att någonting håller på att förändras är alldeles för luddigt. Folk vill veta vad som förändras och om det är till det bättre eller till det sämre."
Samlingar och utställningar lockar inte längre lika många till Göteborgs museer. Däremot har stadsvandringarna och utgrävningarna blivit oerhört populära. Allt fler museer satsar på levande inslag med guider eller skådespelare. Ofta utanför museets väggar.
Respons: "Vilka museer går folk till och vilka uteblir de ifrån? Var mer konkret!"
Sjöfartsmuseet har på senare tid haft svårt att locka den stora publiken. Men till Stadsmuseet kommer det mycket folk. Knepet är att locka med guidade turer och verksamhet utanför museets väggar.
Respons: "På rätt väg. Skruva till!"
Publiken sviker Sjöfartsmuseet, men till Stadsmuseet kommer de. Knepet är att locka med guidade turer och verksamhet utanför museets väggar.
Som ni ser kan det ta ett tag innan man hittar en vinkel. Personligen trivdes jag nog bättre med den första påan eftersom den var riktigare, men som sagt, inte tillräckligt vinklad.
Avslutningsvis ska jag ge er några övningar som ni kan maila över.
Det handlar om att sätta rubrik på redan skrivna texter. Många gånger får redigeraren en text utan rubrik, eller också är rubriken för lång eller för kort för att passa i utrymmet. Då gäller det att själv skriva en rubrik som passar, som lyfter fram det väsentliga, som lockar till läsning och som har täckning i texten. Varsågoda, här får ni ett antal ingresser att rubriksätta:
Uppgift ett:
På det ena stället efter det andra lyckas oroliga boende driva igenom att 3G-masterna tas ner. Men på Björkhällan i Askim verkar de stå maktlösa. Masterna har nämligen satts upp på vattentornet som är en befintlig byggnad och då finns det inget bygglov att överklaga.
- Det är fruktansvärt obehagligt. Vi har masten precis utanför vardagsrumsfönstret, säger Pia Ohlin, en av de oroliga.
Uppgift två:
På Ågrenska arbetar man hårt med att sätta fokus på barn med ovanliga diagnoser. Som ett led i det arbetet arrangerades nyligen en konferens med deltagare från hela Europa, där senaste rön inom forskningen presenterades.
Uppgift tre:
År 2004 kommer att bli ett neddragningarnas år i Sahlgrenska Universitetssjukhusets historia. Göteborgsregionens sjukvårdsnämnder har nämligen inte de 252 miljoner kronor som skulle behövas för att bibehålla en oförändrad verksamhet på Sahlgrenska Universitetssjukus.
Uppgift fyra:
Att intresset för handarbete och stickning är på väg upp, det visar antalet besökare till Röhsska museet under utställningen med verk av Kaffe Fassett. När halva utställningen hade gått kunde museet räkna sin 35 000:de besökare. Så många besökare har inte någon utställning på Röhsska lockat, någonsin.
Det kan tyckas svårt att sätta rubik utan att ha sett resten av artikeln, men egentligen behövs bara ingressen för att man ska kunna rubriksätta. Skriv rubriker på mellan 20 och 40 tecken, strunta i underrubriker, etc. Lycka till!
Följande uppgifter är helt frivilliga och utföres bara i måna av tid. Jag kommer att ge kortfattad respons på dessa uppgifter om ni mailar in dem.
Extrauppgifter till lektion ett:
Vi fortsätter med att öva oss på att vinkla. Här får ni några korta händelseförlopp som ska omvandlas till en rubrik och ingress. För att ni riktigt ska förstå hur jag menar så upprepar jag här exemplet med ambulanserna, en smula omgjort:
Här är faktabakgrunden till rubrik och ingress nedan:
I större delen av landet dirigeras alla ambulanser med hjälp av satellit och erfarenheten visar att i genomsnitt tar varje transport tre minuter kortare tid. Ännu har inte satellitdirigering införts i Västra Götaland, vilket beror på att tekniken varit dyr, men eftersom ny och billigare teknik kommit ut på marknaden har man provat satellitdirigering av ambulanser i Skaraborg under tre månader och erfarenheterna har varit positiva. Därför föreslår nu planeringschef Sverker Zaar att detta system införs i hela regionen.
Ambulanser kan dirigeras via satellit
Alla ambulanser i Västra Götaland bör dirigeras via satellit, det föreslår planeringschef Sverker Zaar. Sedan tre månader tillbaka har satellitdirigering provats i Skaraborg och erfarenheterna är positiva.
Extrauppgift ett:
Skriv rubrik och ingress utifrån följande text.
När Torsten Bengtsson kom hem i fredags hittade han en ränkning från elverket på hallmattan. Han upptäckte till sin fasa att elverket ville kräva honom på ytterligare 30 000 eftersom han under fem års tid betalat för lite i elräkning. Torsten har vänt sig till konsumentverket. Eftersom det under alla år varit elverkspersonal som läst av mätaren, så har han bara tagit för givet att räkningarna varit riktiga. Elverket menar att hans räkningar har varit löjligt låga och att det borde ha fått honom att reagera.
Extrauppgift två:
Skriv rubrik och ingress på följande text.
En undersökning på Sociologiska institutionen vid Uppsala Universitet har visat på att allt fler ungdomar klär sig i rött. Även andra starka färger så som grönt, apelsingult och cerise har blivit populära och den färg som dominerat i många år- svart- har kraftigt tappat i popularitet. Professor Ulf Teng tror att orsaken kan vara att de invandrarkulturer, där färgerna är populära och självklara inslag, har influerat även andra ungdomar. Många klädfabrikanter med stor marknad i Sverige, exempelvis H&M och Lindex, har visat sig intresserade av att förlja upp undersökningen.
Extrauppgift tre:
Gör omvänt en gång. Välj två artiklar ur en dagstidning och skriv ner i mycket korta ordalag hur faktabakgrunden ser ut. Jämför med de färdiga artiklarna. Fundera också över om du själv kanske hade valt att vinkla artikeln annorlunda.
Extrauppgift fyra:
Följande fakta kan vinklas på olika sätt. Gör minst tre vinklingar. (Se exemplet med Lars Larsson och Sven Svensson.)
I helgen anordnades en läkarkongress i Arvika. Deltog gjorde bland annat hjärt och lugnläkare från 35 länder, företrädare för Forum för medicinsk forskning (FMF) och företrädare för Alternativ Sjukvård, (AS), en organisation som lyfter fram gammal beprövad läkekonst, anser de själva. Deras kritiker påstår att de ägnar sig åt kvacksalveri och att Alternativ Sjukvård inte har något att göra på en seriös läkarkongress.
Det var just detta som var orsaken till att ett storgräl blossade upp under lördagen. Alternativ Sjukvård, med Petra Aasp i spetsen hävdade att högt blodtryck i själva verket är en bristsjukdom av samma typ som skörbjugg och botas bäst genom ett urval vitaminer och mineraler. AS påstod vidare att läkemedelstillverkarna hemlighållit detta eftersom de vill kunna forsätta att sälja dyra läkemedel.
Anders Bengtsson, företrädare för FMF reagerade kraftigt på detta. Han hävdade att det var ett ogrundat och kränkande påhopp. Att våga påstå att läkemedelsindustrin avsiktligt undanhöll den typen av information låter som konspirationsmisstankar värdiga en mycket sjuk psykvårdspatient, sade han.
De flesta hjärtläkare som uttalade sig hade en avvaktande skeptisk inställning till AS och några var kritiska till arrangörens val av deltagare och upplägg på kongressen. Man menade att debatten kring den eventuella riktigheten hos nya rön snarare borde föras utanför konkressen och att kongressens syfte istället borde vara att lyfta fram verklig kunskap på området. Resa Bundui från Afganistan, sade sig vara besviken över upplägget och förvånad över att så mycket tid lades på att debattera istället för att presentera fakta. Hade han vetat detta så hade han stannat hemma, menar han.
Arrangörerna säger sig dock vara mycket nöjda med såväl kongressen som den debatt som dragits igång. När ska man annars debattera, menade Sofia Singh, projektledare. Kritiken att arrangörerna låtit så kallade oseriösa deltagare vara med på kongressen, den har hon ingen förståelse för. Istället betecknar hon hela kongressen som mycket lyckad.
Nu har ni lite att bita i. Den sista är en riktigt svår uppgift. Känner ni er vilsna så skriv ett förslag och så diskuterar vi det hela.
(c) Bendedikta Cavallin
_________________________________________
Skriva journalistik nivå 2, lektion 1
Som handlar om journalistiska skrivregler. Hur använder man sig vanligen av språket, vad finns det för skrivna och oskrivna regler?Det som är nytt har jag blandat med sådant som vi har gått igenom tidigare, därför är denna lektion lite längre.
Liksom i den förra kursen vill jag poängtera vikten av enkelhet, tydlighet och lättfattlighet. Den journalistiska texten ska vara glasklar även när den beskriver komplicerade sammanhang. Ibland, framför allt i rubriker, får man lov att tumma på gramatiken, men korrektheten och begripligheten får aldrig tummas på. Som en liten påminnelse ska jag gå igenom lite av det som var med i grundkursen:
Man börjar alltid med att berätta det viktigaste. Att vinkla innebär oftast att man fokuserar på det som är själva nyheten och berättar den först. Kom ihåg att en artikel ska vara formad som ett isberg. Det ska gå att styka från slutet och texten ska fortfarande vara helt begriplig. Dessutom måste ni koma ihåg att meningarna i en journalsitisk text ska vara korta och ordföljden ska vara rak. Det kan också vara bra att tänka på att språket bör vara aktivt och positivt, samt att texten ska vara fri från värderande ord. Alla omdömen placeras istället i citat. Glöm inte heller bort de sex frågorna Vad, var, vem, hur, när och varför. Dessa ska besvaras så fort som möjligt i texten, gärna i ingressen. Gå gärna tillbaka och titta på lektionerna i förra kursen. Det skadar inte att repetera ibland.
Rubriker
Rubriksättningen är alltså en viktig och lärorik bit, inte minst eftersom man här lär sig att kunna fokusera på själva nyheten. Här är några exempel på rubriker som spåkligt sett är ofullständiga, men ändå fullt begripliga och användbara:
Sjukhusbesöket kan kosta 10 000
Här har vi utelämnat kr, det är underförstått att vi inte pratar om någon annan valuta.
Hundratals besökte kalasdagen
Det står inte hundratals personer, men det gör inget. Vi förstår ändå att det är människor det handlar om. Många gånger går det faktiskt inte att klämma ihop hela andemeningen av artikeln i tre ord, eller också behöver man fylla ut på sidan i tidningen. Då går det bra att använda underrubriker:
Bussresan en mardröm
Chauffören full och hotfull mot passagerarna
Här får vi lite mer information än vad som hade fått plats i en enradig rubrik. Lägg också märke till att ordet blev har utelämnats i rubriken och var har utelämnats i underrubriken.
En av de stora farorna är att bli för allmän i rubriksättningen.
Många upprörda
Kan man inte skriva. Rubriken är för allmänt hållen och därför säger den oss ingenting. Däremot går det bra att skriva Färre bussturer skapar protester
Bli inte heller för kategorisk och var nog med att hålla dig till sanningen. Så här går det till exempel inte att skriva:
Skåningar gillar inte invandrare
Det kan vara sant att skångar över lag har en mer skeptisk inställning till att ta emot invandrare, än svenskar i allmänhet, enligt en ny undersökning gjord av Lunds universitet, men det finns säkert skåningar som skulle kunna säga: Jag är skåning och gillar invandrare, därför är rubriken osann! En rubrik ska inte kunna misstolkas eller vara anstötlig.
Skriver du i en rubrik att Beslut om 3G-mast väcker rädsla så är det inte heller korrekt. Det är troligen inte beslutet som gör folk rädda utan själva masten. Läsaren kan vara petigare än jag, tänk på det!
Textens uppbyggnad
Liksom jag skrev i förra kursen ska rubriken vara sann, locka till läsning och ha täckning i texten.
Det för oss in på nästa område. Jag har påpekat för många av er i responsen att ingressen inte får ta stöd i rubriken och att brödtexten inte heller får ta stöd i ingressen. Däremot har har inte skrivit det i någon av lektionerna, därför gör jag det nu.
Det ska alltså gå att läsa enbart brödtexten och man ska förstå hela innehållet. Det ska också gå bra att börja läsningen med ingressen och den ska vara begriplig även utan rubrik. Det går alltså inte att skriva så här:
Socialförvaltningen vann på lotto
Nu är de ekonomiska problemen lösta, åtminstone tillfälligt, för socialförvaltningen i Gullspång. Årsbudgeten visar på ett plus för första gången på tio år, trots att utbetalningarna till alla socialbidragstagare ska dubblas i december.
Kommunfullmäktige är dock inte odelat positiv. Förvaltningens pengar ska inte användas till spel och även om pengarna gav utdelning den här gången är handlingen troligen olaglig.....
-------------
Det enda som är rätt i den här texten är nog rubriken. Försök att börja läsningen med ingressen eller med brödtexten, så förstår du vad jag menar. Hela nyheten går förlorad om man inte läser rubriken. Informationen i rubriken måste alltså återkomma både i ingressen och i brödtexten. Däremot behöver inte informationen presenteras i samma ordning eller med samma formuleringar och för att läsaren inte ska känna att texten bara upprepar sig får man bygga ut meningarna, göra dem längre och förse dem med mer information.
Exempelvis:
Socialförvaltningen vann på lotto
Nu är de ekonomiska problemen lösta, åtminstone tillfälligt, för socialförvaltningen i Gullspång. 11, 2 miljoner i lottovinst har gjort att årsbudgeten hamnat på plus för första gången på tio år, trots att utbetalningarna till alla socialbidragstagare dubblas året ut.
När personalen på socialförvaltningen i Gullspång tittade närmare på lottoraden i gårdagens tidning blev det jubel i fikarummet. Förvaltningen hade vunnit hela 11.2 miljoner kronor. Några dagar tidigare hade nämligen chefen lämnat in en lottorad för förvaltningens pengar.
- Vi satt och spånade på hur vi skulle kunna få pengarna att räcka året ut, berättar Brittmarie Gulliver, chef på socialförvaltningen. På skämt sa vi att det skulle behövas en lottovinst och jag lämnade in en rad för 14 kronor av förvaltningens pengar. Det här är fullkomligt underbart!
Kommunfullmäktige är dock inte odelat positiv. Förvaltningens pengar ska inte användas till spel och även om pengarna gav utdelning den här gången funderar man på om inte handlingen är olaglig.....
---------
Som vi ser blir texten också mycket längre på det här sättet vilket är bra, tidningen måste ju fyllas med material. (Troligen skulle de flesta redaktioner till och med göra flera artiklar av nyheten. En gullig om hur roligt det är att de vunnit pengar och vad pengarna ska användas till och en krass artikel som berättar att socialförvaltningschefen riskerar åtal för att ha spelat för kommunens pengar. Dessutom kan man förstås prata med en jurist om vad som är tillåtet för en chef. Det går också att åka ut och prata med socialbidragstagarfamiljen som ska få dubbel utdelning. Hur glada de är och vad de tycker om förfarandet. Det gäller som sagt att fylla tidningen.)
om rubriken lyder Vedhög fattade eld
kan man tillföra ny infomation och undvika känslan av upprepning genom att till exempel skriva så här i ingressen:
En stor vedhög utanför ett hus vid Lotusfältet fattade igår morse eld....
Samtidigt som berättelsen hela tiden byggs ut och ny information tillförs, blir språket, ju längre fram i texten du kommer, mer och mer utförligt. Rubriken är så kortfattad som det någonsin går. Ingressen har visserligen hela meningar, med subjekt och predikat, men här är språket ändå kort och koncist medan det senare i brödtexten kan vara fylligare med bisatser och mycket längre meningar.
Exempelvis:
Hundratals besökte kalasdagen
Kalasdagen på Karlsborgs regemente blev en stor succé. Trots nästan obefintlig marknadsföring kom det hundratals besökare i alla åldrar.
I lördags var det kalasdags på Karlsborgs regemente, där man hade laddat med såväl gycklare som lösa skott i kanonerna. Besökarna, flera av dem långväga resenärer, hade med sig såväl picknickkorgar som paraplyer, när de samlades vid middagstid utanför grindarna till regementet.
Som vi ser blir meningarna längre och längre. Ingressen ska nästan helt bestå av huvudsatser, medan språket i brödtexten helst ska variera mellan korta och långa meningar. Variationen gör texten läsvänlig. Tänk också på att informationen upprepas, men det känns inte så eftersom vi hela tiden får veta något nytt.
En annan sak som det är lätt att göra fel på är valet av tempus. Att skriva om en enskild händelse i perfekt är inte fel, språkligt sett. Ändå ser det konstigt ut. Döm själva:
Polis har hotat pensionär
En stressad trafikpolis har hotat en äldre dam vid ett övergångsställe i Halmstad. Damen ...
Jag tror att ni håller med mig. När man beskriver en enskild händelse ska det vara imperfekt, så här:
Polis hotade pensionär
En stressad trafikpolis hotade en äldre dam vid ett övergångsställe i Halmstad. Damen blev chockad och...
Jag påpekar detta eftersom många har gjort just det här felet under grundkusen. Vill man däremot berätta om något som inte så tydligt är kopplat till en specifik händelse passar det bättre med perfekt.
Fartsyndare krävs på ursäkt
Skolförvaltningen har krävt en ursäkt av alla de som stoppats i samband med hastighetskontrollerna utanför grundskolorna tidigt i höstas.
- Det är inte mer än rätt att vi får en skriftlig ursäkt, säger Anette Graan...
Övningar
För att få lite variation tycker jag att vi gör precis tvärt om mot tidigare lektioner. Jag skriver texter som ni ska rätta. Det ska inte vara så svårt om ni tittar ordentligt på lektionen. Alla texterna är förstås rena fantasier, så när ni bygger ut texten få ni fortsätta fantisera och tillföra uppgifter efter eget behag.
Uppgift 1a
Ni ser säkert vad som är felet med den här artikeln.(Det går inte att förstå vad som hänt om man görjar läsningen vid ingressen eller med brödtexten.)
Gristransport välte
-120 spädgrisar på rymmen i Borås
Polisen satsade igår alla resurser på att fånga in rymlingarna men sent igår kväll var ett sjuttiotal fortfarande på fri fot. Nu vädjar man till allmänheten att hjälpa till med arbetet.
På grund av risken för olyckor har man valt att inte använda sig av skjutvapen i jakten som till största delen äger rum i tättbebyggda områden. Istället får man lita till nät och håvar. Grisarna verkar dock ha funnit sig väl till rätta i stadsmiljön och många boråsare kunde berätta om besökare som lättjefullt kalasade på fallfrukt i trädgården.
Uppgift 1b
Dessa korta inledningar på artiklar har fel tempus. Ändra!
Gräsplanen på Ullevi har blivit skog
Under natten till igår har ett märkligt sabotage genomförts mot idrotten i Göteborg. Någon eller några har tagit sig in på gamla Ullevi och planterade gran över hela planen.
- De måste ha slitit i timmar och jag kan inte begripa varför, sa en förvånad och upprörd Åke Bengtsson, ansvarig för arenan.
Närmare tvåhundra små granplantor har under natten till går fått en ny, om än tillfällig, jordmån inne på gamla Ullevi. Mellan klockan ett och fem på natten har arenan stått obevakad och någon gång under den tiden planteras granplantorna i räta rader över fotbollsplanen. Om aktionen hade ett syfte eller någon form av budskap så gick det alla förbi. Åke Bengtsson var förstås arg över att gräsplanen gjordes obrukbar för lång tid framöver, men mest blev han ändå förbryllad.
- Vem kan ha gjort en sån här sak och varför? Funderar han högt...
Grodfamilj överkörd
Frågan om en grodtunnel under E18 blev på nytt aktuell. I förrgår har en hel grodfamilj utplånats när veteranbilsrallyt passerade den lilla orten Ösabäck invid motorvägen. Ännu togs inga beslut om att bygga en grodtunneln, och grodaktivisterna rasar mot länsstyrelsens flathet.
Uppgift 1c
Här har skribenten misslyckats med såväl vinklingen som språket i sin artikel. Rätta!
Prognosen pekar mot ökade kostnader
Enligt en uppskattning gjord av konsultfirman Cargo på uppdrag av kommunfullmäktige kommer kostnaderna för socialbidrag öka under de närmaste fem åren. Genom att aktivt arbeta för nyetableringar av utländska företag kan vi motverka den här trenden, men annars kan det bli så mycket som en fördubbling av socialbidragen inom en femårsperiod, skriver Cargo i sin rapport.
Det är första gången som kommunen anlitar en konsultfirma till att göra en ekonomisk prognos av det här slaget. Cargo har bland annat gjort en utvidgad ekonomisk bedömning av konjunkturläget i landet.
Brandkåren lämnar inte torvmossen
Ända sedan i torsdags har brandmännen funnits på plats vid torvmossen belägen invid det stora naturskyddsområdet Lämpdalen eftersom den fortfarande glöder nere på djupet efter den stora brand som bröt ut där under natten till torsdagen, efter det att några campare varit oförsiktiga med eld.
Tänk på vad det är som är nyheten. Var tydlig och använd i första hand huvudsatser i ingressen! Branden i sig är troligen omskriven i fredagens tidning. Nu är det tisdag... Vinkla på och lycka till!
(c) Benedikta Cavallin
________________________________________
